Den här kommentaren fick jag tidigare idag:
"Jag tycker att du är en riktigt skön människa.
Du skriver ett glatt inlägg om du är glad, ett deppigt om du är sur.
OCH du låtsas dig inte vara någon annan.

När jag blir större vill jag bli som dig.
+ du har väldigt väldigt bra musiksmak!"

.. Gissa om jag blev glad?
Det känns så jävla bra (bland alla anonyma kommentarer från fucked up people) när jag
ser att det finns folk som jag faktiskt lyckas nå fram till med den här bloggen.
För det är precis sådär det är. Är jag glad, så visar jag det. Är jag sur, så vet ni det med.
Jag tycker inte att man någonsin ska låtsas vara någon annan än den man är.
Inte i en blogg, inte i skolan, på jobbet, med familjen osv.

Jag är riktigt trött på alla tragiska människor som har så pass dåligt självförtroende att man
måste klanka ner på människor som faktiskt mår bra med sig själva. Det är sjukt.
Jag kommer aldrig be om ursäkt för den jag är. Jag kommer aldrig sluta vara jag.
Att det finns idioter där ute som blir störda av att jag är som jag är. det är inte mitt problem.
Och jag tänker aldrig ta på mig ansvaret för det heller.
Jag tror inte att jag kan allt, eller att jag är perfekt. Jag är bara den jag är.



Märks det att jag är på bra humör idag? Hihi, jag känner mig så jävla fulll-i-fan.
Inte full som berusad, utan bara.. Flummig! Lite ovanligt för tisdagar brukar vara deppiga..
Hur har erat humör varit idag?