Klockan ringer. Jag sträcker mig efter den för att stänga av den. Men den är inte där. Den stod vid andra sidan utav rummet.  Så jag skulle ta  mig dit för att stänga av den, mina ben sov fortfarande så jag ramlade ner i en hög på golvet. Sen så kunde jag stå upp igen. Stängde av klockan och gick och la mig igen då jag tänkte, det gör inget om jag ligger i fem minuter till. Då somnar jag om och vaknar en halvtimme senare av att min mamma kommer inspringande i rummet och säger "och när i helvete hade du tänkt att stiga upp". Kollade på klockan. Yes bussen skulle gå om tjugo minuter. Panik.

 Hade rast i nästan tre timmar  timmar sen som man bara satt på en bänk och pratade om allt möjligt mellan himmel och brända köttbullar som också kan vara rätt så jobbigt ibland.
Den sista timmer var vi en massa flummiga och satt och skrattade åt absolut ingenting.

Hade marknadsföringsprov idag också. Det gick bättre än vad jag trodde att det skulle gå faktiskt.
Saker som man inte räknar med blir man extra glad över.
Skrattanfall av "torkade gubbar" är nog det bästa som har hänt idag.
Sen efter vi slutat så skulle jag vänta på mamma vid tälje hallen. Hon skulle komma halv fyra. Och eftersom klockan bara var kvart i två så åkte jag med Kate hem en stund och hade mysigt där med fika och killsnack.

Men nu så ska jag försöka sova lite. Upp till tio över sju bussen imorgon. Hatar att vara morgontrött vissa gånger då de kan ta upp till en timme innan hjärnan är inkoplad så att jag kan prata och allt det dära. Går runt som en zombie och fattar ingenting av vad jag gör! 
Godnatt på er :*


*~SLUT~*